Ingen rast ingen ro...
En härlig sommarkväll nere på stan tillsammans med mina underbara vänner..
Då var det fredag igen - tiden bara försvinner och det känns som att jag inte riktigt hinner med. Är så mycket jag skulle vilja uppleva och ta mig för men vet inte riktigt när och hur jag ska ha orken till att ta tag i MINA egna projekt och drömmar..
Antar att när tid finns så kommer det av sig självt men ändå känenr jag mig lite frustrerad över att livet bara rullar på i sina vanliga rutiner - jobba hela veckan och sedan fullspäckade helger med olika aktiviteter, umgås med vänner och även hinna med att träffa sambon..
Som jag skrivit om tidigare så jobbar han borta hela veckorna - åker oftast söndag kväll och kommer sedan hem fredag eftermiddag. Vi har nu vart sambos i lite mer än 1 år och haft det som såhär sedan i julas - måste erkänna att det är såå mycket jobbigare än vad jag trodde..
Innan vi vart sambos så bodde han 14 mil från och då sågs vi oxå bara på helgerna men då VISSTE jag att det var så - nu ska det ju vara vi två, vi har ett gemensamt hem vilket gör att det känns mycket jobbigare. Man får liksom dra hela lasset själv plus att ensamheten veckorna utan William är ganska jobbig - känner mig väldigt ensam i tvåsamheten!!
Jag VET att han inte vill att vi ska ha det såhär men det hjälper inte mig så mycket utan jag tycker ändå det är väldigt jobbigt och mår ganska dåligt periodvis av denna situation - vill inte gnälla men ibland skönt att få ur sig lite tankar och funderingar..
Någon annan som lever som jag, tips på att få livet att kännas lite "lättare" även om man är ensam i tvåsamheten?
Helgen bjuder på en hel del roligheter..
Idag bär det av till sambons hemstad efter jobbet (går hem redan 14,00) för att fira mina underbara svärmor som blir 60 år idag - GRATTIS!!!!
Sedan imorgon åker vi hem till småstaden igen för att kl 17,00 vara på kräftskiva hemma hos min mamma - ser väldigt mycket framemot detta då även min moster med man kommer..
På med hatten och njut av havets läckerheter varvat med god öl och snaps!!
Ska även mitt i allt detta hinna med och göra en västerbottenpaj - får väl bli imorgon bitti innan avfärd hemåt - låna svärmors kök helt enkelt.. *ler*
Ha nu en underbar och fantastisk helg så hörs vi av på måndag - kommer nog inte hinna blogga något under helgen men ska försöka lägga in några bilder i alla fall!!
Återigen TACK för alla fina kommentarer och små tips om livet i allmänhet - ni får mig att må bra och faktiskt känna att det finns folk därute i vårt underbara land som gillar det JAG skriver!!!
Kramar från småstaden som efter regnet igår nu har strålande sol och en blå himmel..
Jag förstår det helt och hållet. Jag har det väl lite som du kan man säga, ibland. Min man är ju officer och kan vara borta veckor i sträck och då är det riktigt jobbigt. Oftast mår jag dåligt då och blir deppig. Försöker umgås med nära och kära men dom har ju sitt oxå och man vill inte alltid bara tränga sig på.
Det är inte kul att vara själv. Nån dag kan jag tycka är helt ok men att ha det som du.. nej jag förstår dig verkligen. Du får gärna hör av dig via mejl om det är nåt, finns här.
Många kramar Kristina
usch vad jobbigt med särboskapet!
jag vet hur det känns, vi hade 20 mil emellan
oss det första året... och förra hösten efter bröllopet flyttade f för att göra exjobbet på annan ort så då träffades vi som ni gör nu... men det var bara ett halvår och det hjälpte såklart otroligt mycket att det bara var för en så kort period!
kramar till dig!
hej gumman!
Min man har rest i många år, slutade för ca 2 år sedan då orkade vi inte ha det så mer. Ibland var han bort flera veckor i sträck.
jag förstår hur du känner dig.
Hoppas du får en härlig helg!
kramar
Låter jobbigt och jag förstår att du lider av att han jobbar på annan ort. Men du har ju honom iaf och försök tänka på det när det känns jobbigt. En del är ensamma ett helt liv och möter aldrig kärleken så jag brukar tänka på det ibland att man har haft tur som gjort det!
Tids nog löser det sig nog på bästa sätt, svåra saker har en tendens att göra det utan att man behöver ta stora beslut själv.
Jag kanske har fel, har ingen erfarenhet av att bo så...
Hoppas att du får en skön helg med alla skojsigheter.
Kramar
Jag håller med dig, min man bor också borta i veckorna sedan ett halvår tillbaka och kommer hem till helgerna. Fast ibland kan jag tycka att det är riktigt skönt ;o)
Ha en fin lördag
Kraaam
Tisdag passar mig bäst, onsdag har jag fullbokat. :)
Hoppas du har trevligt på Joar ikväll, shakea lite åt mig också är du rar!
Kramar!
Jag kan faktiskt känna igen mig i det du skriver trots att min man inte jobbar på annat ort och bara kommer hem på helgerna. Min man och jag är båda egna företagare men det är han som drar det stora lasset på arbetsbiten. Jag tar hand om kidsen. Detta har resulterat i att vi ses mest på arbetet (dagtid). Kvällarna är jag själv hemma med kidsen och han jobbar vidare och kommer hem runt midnatt. Måndag-Söndag då det inte finns några helger i vår vardag. Så jag känner igen mig i det du skriver och det är sååååååå tråkigt!
Njut av dagen,
Sara
